Emilochkotten

Nu är det ett bra tag sedan jag uppdaterat här och en del har väl hänt.
Till att börja med så har vi till Emils lycka fått ha farmor Ullamaj här hela förra helgen. Det var fantastiskt mysigt och tänk vilken hjälp och avlösning man har när farmor bor här hemma i tre hela dagar. Fantastiskt!
När vi mötte upp henne på busstationen så sken Emil upp och fick ett stort stort leende på läpparna. Det märks att han saknar dom mycket. Nu börjar han också förstå att det går lite mellan gångerna man träffas, men desto roligare kan man ha när man väl är tillsammans. Synd att farfar Harry inte kunde följa med...
Men antagligen, om allt nu går vägen, så ses vi igen nästa helg(!) i stugan, de funderar nämligen på att komma upp då i några dagar. Vi håller tummarna att det blir så.

Själv har jag hunnit med att ha en ordentlig bihåleinflammation och varit ORDENTLIGT förkyld nu i snart tre veckor. Jag hoppas att denna penicillin-kur ska hjälpa mig på "fötter" igen så att jag får tillbaka kraften.

Snart är det i alla fall dags för ett ultraljud i Sunderbyn. V. 19+6, så det är ganska sent. men det ska bli fantastiskt roligt och SKÖNT att få se det lilla livet, hjärtslagen och att allt sitter som det ska. För övrigt _vet_ jag att det är en till liten gosse, Algot! ;-)
Men ingen mage i sikte än, och tyvärr inga rörelser heller. Men det kommer väl (hoppas jag!).

Sen har morfar hunnit fylla 50 år (som ni läst i tidigare blogg). En mycket trevlig fest hemma hos dom med mat och fika så det stod ut genom öronen. Jag och Emil kämpade på till kl 21.30, pappa höll ut ända till kl 02. Han och Lasse spelade gitarr och sjöng natten lång.
Emma och Tina spelade också gitarr och sjöng. De var dock mer av den seriösa kalibern, dom är FANTASTISKT duktiga!!! Den 20 oktober ska de spela på Kulturens hus, JAG kommer vara där! Kommer du? =)

           
            VÄÄÄÄÄRLDENS bästa farmor och mormor tycker Emil!

                            


Och så har vi då morfar som fyller 50 år... =)

                                          

I går var vi på sången igen jag och Emil, Nina och lilla Ida var också med.
Denna gång var Emil lite mer varm i kläderna, han till och med ville tända ett ljus på slutet och släcka det helt själv (första gången). Rätt mycket med folk, men inte överdrivet många hade hittat dit. Kanske var de det blåsiga vädret som gjorde att många drog sig för att ens gå ut..?
Vi var där i god tid både för och efter så barnen fick leka ordentligt och äta lunch.

Efter sången gick jag och Emil in till stan för att möta upp pappa Jonas, Emil somnade i vagnen så vi passade på att luncha på stan i lugn och ro. ;-) Vi gjorde lite ärenden på stan efteråt och sen bar det hemmåt.

Hemma tog vi upp potatisen vi satt i våras och det var massor av ny, fräsch, fin potatis. *mums* Finns det något som är godare än egenodlad färskpotatis???

I helgen har vi varit på resande fot kan man säga. =)
Pappa fyller 50 år i slutet av månaden så jag och Jonas hade ordnat en överraskningsresa för både pappa och Birgit. Resan gick av stapeln i lördags, hemma igen på söndagen.
Det började med flyg mot Arlanda, pappa var som ett frågetecken (inte så konstigt) hela resan, men han skrattade och var glad (ja det var vi ju alla). Sen bar det av med tåget mot Borlänge där Jonas föräldrar tog emot oss. Vi fick en pangmiddag och jättegod efterrätt och sen till kvällen bar det av mot Rättvik, Dalhalla. En fyverkerikonsert som vi alla sex åkte på. Fantastiskt bra och slutet var såklart bäst med fyverkerierna.
På söndagen var vi alla väldigt trötta och så hade vi hemresan framför oss. Allt gick jättebra och det var mer än en hellyckad helg för alla inblandade!

Grattis världens bästa pappa, älskar dig!

Här kommer lite bilder att beskåda från vår resa.



Kan tillägga att resan var barnfri och att min mamma gjorde ett kanonjobb som var med både Emil och hunden själv. Låter kanske som en bagatell, men det är det INTE, inte när man har med Emil Larsson att göra, han kräver 150% av en hela tiden och sen skulle hon dessutom ut med jycken några ggr. Och inte nog med att hon var själv, hon bor tre (sex halvtrappor) upp UTAN hiss så ni kan ju tänka er...
Utan min älskade mammas hjälp hade inte denna resa gått att genomföra.
Tack mamma för att du finns, älskar dig!


                                

Det har varit en händelserik helg. I lördags var vi ut och plockade blåbär hela familjen. Emil och hunden är lyckligast över att få vara i skogen. Det är så kul att se dom, Emil kastar kottar, hunden voffar och jagar varenda en, Emil skrattar högt. Tog massor av härliga bilder, men det har varit lite problem att ladda över dom så det kommer förmodligen lite senare.
Sen han vi fara runt på diverse ställen efter det.
På eftermiddagen var vi på middagstime hos pappa och Birgit och på lördagskvällen fick jag sjudundrandes halsont och en megaförkylning så jag sov inte mycket den natten. Och som det inte skulle ha räckt till att förstöra min nattsömn (aj, aj, halsont är inte roligt) så hade grannpojkarna fest med en massa ungdomar som tyckte om att vara väldigt höga i rösten ungefär hela natten *morr* (Observera, de var ute hela tiden konstigt värre, därför hörde vi dom så tydligt i och med att vårat sovrum vätter mot deras bakgård och uppfart).
Ja, ja, det blev söndag tillslut och Emil kom och kramade mig med sitt underbara leende 05,50 så då var det bara att stiga upp. Söndagen började med att vi for till Kvarnträsk och hade lite skojigt i skogen, kastade pinnar, åt lite blåbär m.m. Min förkylning var värre än någonsin, men när man är småbarnsförälder har man inte tid att vara sjuk, så är det bara.
Sen när det var sovdags (middagsluren) för Emil drog jag till Thomas och Petra, hjälpte dom att Portis-klippa Chilly. Hon blev jättefin! Hon har aldrig haft riktigt rakat på baken eller på nosen så nu var det på tiden.
På eftermiddagen hade vi paltkalas sen var vi som döda hela familjen.
Idag, måndag har jag kämpat mig igenom arbetsdagen trots snor och hosta, men det gick ganska bra. Inga sjukdagar här inte...